This site uses cookies.
Some of these cookies are essential to the operation of the site,
while others help to improve your experience by providing insights into how the site is being used.
For more information, please see the ProZ.com privacy policy.
This person has a SecurePRO™ card. Because this person is not a ProZ.com Plus subscriber, to view his or her SecurePRO™ card you must be a ProZ.com Business member or Plus subscriber.
Affiliations
This person is not affiliated with any business or Blue Board record at ProZ.com.
Services
Translation, Interpreting, Editing/proofreading, Software localization, Voiceover (dubbing), Training
Expertise
Specializes in:
Cinema, Film, TV, Drama
Cosmetics, Beauty
Poetry & Literature
Medical: Health Care
Journalism
Media / Multimedia
Medical: Pharmaceuticals
Music
Psychology
Tourism & Travel
Rates
All accepted currencies
U. S. dollars (usd)
Payment methods accepted
PayPal
Portfolio
Sample translations submitted: 1
English to Swedish: Vanilla – A Focus on History, Varieties and Uses in Food General field: Science Detailed field: Botany
Source text - English Vanilla – A Focus on History, Varieties and Uses in Food
Vanilla is one of God’s creations that have benefitted us the human beings for many centuries already. It comes with a variety of scents and flavours, yet all these variations tend to originate from the same family of flowers – the orchid.
The history of vanilla was traced back to almost one millennium ago. The Totonic Indians were the first ones to discover the vanilla beans. These people kept their discovery to themselves for centuries. They succeeded to keep guard of this precious secret until the arrival of the Aztecs during the middle of 1400 – 1500. During the Aztecs era the Totonic Indians were forced to provide various tributes including the pods of the Vanilla Orchid. Hence, the popularity of vanilla started to travel out of the Totonic Indian tribes.
Time went by, and the Aztecs strengthened their reign over Central America and Mexico. It was in 1520 that things turned into disaster for the Aztecs. Hernando Cortez, a conquistador from Spain, made a bold entrance into the region under Aztec’s domination. The Aztecs Emperor at that time, Montezuma, wasn’t in for a battle. Cortez was treated with warm hospitality and served him the best drink called Xocolatl. It was a combination of corn, cocoa, honey and vanilla. The warm treatment he received didn’t stop him from proceeding with his original intention, which was to defeat the Aztecs. Montezuma was executed, and Cortez took over the reign together with the amazing delights vanilla had to offer.
For almost a century later, the use of vanilla was strictly dedicated for the preparation of Xocolatl, the drink that had become extremely popular following the introduction made by Cortez. However, in 1602, the apothecary to Queen Elizabeth I, Hugh Morgan, decided to experiment with vanilla alone. That was the beginning of vanilla being used as a single flavouring in food.
In 1793, the popularity of vanilla escalated due to smuggling activities done from Mexico to the Bourbon Islands. However, it was not until 1836 that regular and predicted production of vanilla pods could happen on these islands. It was discovered that vanilla beans couldn’t grow due to the inability of the flowers to fertilize by themselves. However, pollination could occur with the help of a small, local bee known as the Melipone. Incidents of pollination in regions other than Mexico were actually due to inadvertent accidents where other animals/insects might be involved.
In 1841, hand pollination was invented. Using a bamboo stick resembling a toothpick, one needed to unveil the membrane separating the pollen from the stigma. The pollen was then pressed onto the stigma, successfully promoting the process of pollination. Ever since the discovery, vanilla could be produced in great extent and that led to its widespread utilisation. Today, vanilla is used in almost every kitchen and it has gained an amazing reputation in the preparation of food not only for the kings and queens but also for everyone in the world.
Vanilla can actually be identified through its origin and its form. Basically, the popular ones are from Madagascar, Bourbon, Mexico, Tonga, Papua New Guinea, Tahiti, India, and Indonesia.
Madagascan vanilla has a dark colour, it is full bodied and has a rummy flavour followed by a slight taste of tobacco. It is usually used to empower a recipe that uses ingredients having powerful flavours.
Bourbon vanilla has a fruity taste and it may contain several scents representing papaya, cherry, persimmon and fig. It is best used for the preparation of cookies and cakes.
Mexican vanilla has a sweet taste, with a smooth and creamy texture. It works great in dairy products, pastry and whip creams, and ice-creams.
Tongan vanilla mimics the taste of cherries and carries the scent of autumn. It blends well with fruit sauces for savoury meat recipes. It works particularly wonderful with chicken and pork.
Papua New Guinean vanilla is usually added to recipes containing chocolates and red wines. However, as it’s often used with ingredients having strong aromas and flavours, as this type of vanilla doesn’t seem able to stand up as bold as it should. It’s pretty good for making tea cakes and the likes, though.
Tahitian vanilla has a floral scent, often accompanied by liquorice and fig at the background. Thus, it makes perfect jams and other preserved ingredients.
Indian vanilla beans are large, extremely oily and remind one of the woodsy aroma. It is largely used in combination of strong scented spices like cloves, cinnamon, thyme and rosemary.
Indonesian vanilla is identified through its thick and oily beans. It has a peculiar smell that somewhat resembles the scent of prunes. However, the flavour enhances when it’s cooked. This makes it ideal for fruit stew, pie and compote recipes.
The most commonly used vanilla is known as the ‘Tahitensis and Planifolia blend’. It has a flavour and scent resistant enough to heat and various cooking processes. It is offered in the most affordable price ranges too.
Vanilla can also be identified through its form. The concentrated vanilla is created by eliminating parts of the solvent through the process of vacuuming. A common fold contains 13.35 oz. of beans, while a two-fold is doubled from the common.
The vanilla-vanillin extract is where 1 oz. of vanillin is added to 1 fold of vanilla extract. ‘Natural and artificial flavour’ is the typical label used to represent products using this version of vanilla.
Powdered vanilla is made of ground vanilla beans, vanilla oleoresin, carbohydrate carriers and flow agents.
Vanillin is commonly produced from artificial substances that mimic the flavour and scent of natural vanillin. Vanillin is present in a small percentage in vanilla beans but the imitation product seems more popular.
Ethyl vanillin is actually a chemical substance that mimics the attributes of vanillin but 2 ½ times stronger. Various agricultural and processing factors may influence the strength of ethyl vanillin.
The predominant use of vanilla is found in dairy products. The second place goes to beverages. Baked goods and confections fall under the third and fourth place. In most instances, vanilla is primarily utilised to create a background flavour and scent to enhance the attributes of the existing recipes.
Vanilla as flavour enhancer is popularly used in chocolates, fruit products and sweet delicacies. Vanilla has the ability to enhance the perception of sweetness in foods, particularly bakeries. Diabetics and people who simply want to reduce their sugar consumption can use vanilla to experience the extra sweetness without the need to add the extra sugar at all.
In dairy products, vanilla is widely used in the making of ice-creams.
In bakery products, artificial vanilla or vanilla-vanillin extracts are more commonly used as pure vanilla extract couldn’t maintain its excellent attributes in temperatures higher than 280®F. However, cakes are the exception because the process of baking does not usually exceed 210®F. Vanilla helps in rounding up the scents and flavours of butter, nuts and brown sugar in cakes and baked items.
In beverages, vanilla takes pride in enhancing the different notes of cola drinks including those having strong spice and citrus attributes. Alcoholic drinks like whiskeys, cocktails and cordials can benefit from vanilla as it tones down the strong attributes of alcohol.
In savoury cooking, vanilla is used to enhance a variety of meat, vegetable, rice, bean and seafood recipes. Many non-traditional recipes have been created using vanilla and it either blends well with other ingredients or enhances their attributes excellently. Examples of menus that could benefit from vanilla are such as tournedos with mushrooms, fried rice with apricot, baked beans and sauces for grilled shrimps.
Vanilla is ideal to be used in small amounts as the main objective is to round out flavours and scents of food. The rule of thumb here is to simply use a dash of vanilla – that’s more than enough to bring out a refreshing feel to even the most boring recipes in the world.
Sources:
1. History of vanilla (link)
2. Different sorts of vanilla (link)
3. Uses of vanilla in food (link)
Translation - Swedish Vanilj – fokus på historia, varianter och användning i matlagning
Vanilj är en himmelsk skapelse som har varit betydelsefull för oss människor i århundraden. Den finns i flera olika lukter och smaker trots att alla dessa variationer tenderar att ha sitt ursprung i samma blomfamilj – orkidéns.
Vaniljens historia har gått att spåra tillbaka nästan ett årtusende. Totonak-indianerna var de första att upptäcka vaniljbönor, och de behöll den upptäckten för sig själva under flera hundra år. De lyckades faktiskt hålla denna dyrbara skatt hemlig ända fram till aztekernas ankomst i mitten av 1400-talet. Under aztekernas välde tvingades Totonak-indianerna hålla olika hyllningar som involverade vaniljorkidéns stång. På så vis började vaniljens popularitet att spridas även utanför Totonak-indianstammarnas värld.
Tiden gick och aztekerna stärkte sitt styre över Centralamerika och Mexiko. År 1520 innebar dock en katastrofal förändring. Hernando Cortez, en conquistador från Spanien, gjorde djärv entré i regionen som dominerades av aztekerna. Den aztekiske kejsaren vid denna tidpunkt, Montezuma II, ville undvika krig. Cortez blev i stället behandlad med stor gästfrihet och serverad aztekernas bästa dryck, Xocolatl. Den innehöll en blandning av majs, kakao, honung och vanilj. Gästfriheten stoppade dock inte Cortez från att göra det han ursprungligen kommit för, nämligen att besegra aztekerna. Montezuma avrättades och Cortez njöt under sin regeringstid av de fantastiska läckerheter vaniljen hade att erbjuda.
I nästan hundra år fick vanilj endast användas i beredningen av Xocolatl, drycken som Cortez introducerat, och den hade nu hunnit bli mycket populär. Men år 1602 bestämde sig apotekaren åt drottning Elizabeth I, Hugh Morgan, att experimentera med vanilj enbart. Detta ledde till att vanilj började användas som ensamt aromämne i livsmedel.
Smuggelverksamhet från Mexiko till Bourbon-öarna ökade kraftigt vaniljens popularitet. Det var emellertid inte förrän 1836 som odlingen av vaniljstänger kunde ske regelbundet och strukturerat på dessa öar. Man upptäckte att vaniljbönans oförmåga till självbefruktning gjorde att den inte kunde växa. Dock kunde, tack vare den lilla lokala biarten Melipone, pollinering ändå ske. Det hände att pollinering skedde i andra regioner än Mexiko, men det var oavsiktliga företeelser där andra djur/insekter kan ha varit inblandade.
1841 uppfanns handpollinering. Med hjälp av en bambupinne som liknade en tandpetare, öppnade man membranet som separerar pollen från stigma. Genom att sedan pressa pollen på stigma lyckades man framgångsrikt främja pollineringsprocessen. Ända sedan upptäckten har vanilj kunnat produceras i betydande mängder, vilket har lett till dess omfattande och vitt spridda användning. Vaniljen har tagit en stor plats i vår matlagning och används nu i nästan alla världens hushåll, och inte som tidigare av bara kungar och drottningar.
Vanilj kan identifieras genom sitt ursprung och sin form. De populäraste sorterna finns i Madagaskar, Bourbon, Mexiko, Tonga, Papua Nya Guinea, Tahiti, Indien och Indonesien.
Vanilj från Madagaskar har en mörk färg och en fyllig romsmak som följs av en nyanserad tobakssmak. Den används ofta för att förstärka recept med kraftfulla smakingredienser.
Vanilj från Bourbon har en fruktig smak och kan ha flera dofter som påminner om papaya, körsbär, sharonfrukter och fikon. Den passar bäst till kakor och tårtor.
Mexikansk vanilj har en söt smak med mjuk och krämig konsistens. Den fungerar bra i mejeriprodukter som vispad grädde, glass och i bakverk.
Tongas vanilj imiterar körsbärets smak och har en doft av höst. Den passar bra i fruktiga såser till salta köttrecept, och smakar speciellt fantastiskt tillsammans med kyckling och fläsk.
Papua Nya Guineas vanilj brukar användas i recept som innehåller choklad och röda viner. Den används tillsammans med smakrika och aromatiska ingredienser, men eftersom det är en relativt mild vaniljsort utmärker den sig inte mycket på egen hand. Dock passar den bra för bakning av tekakor och liknande.
Tahitisk vanilj har en blommig doft och ofta kan man även förnimma lakrits och fikon. Därför är den perfekt i sylt och annan konserverad mat.
Indiska vaniljbönor är stora, mycket oljiga och har en skogsaktig arom. Den typen vanilj används främst i kombination med starkt doftande kryddor som kryddnejlika, kanel, timjan och rosmarin.
Indonesiska vaniljbönor är tjocka, oljiga och har en märklig doft som påminner om katrinplommons. Dock förhöjs smaken under tillagning vilket gör den idealisk för krämer, pajer och fruktkompotter.
Den vanilj som används mest kallas för ”Tahitensis– och planifolia-mixen”. Den har smak och doft som tål värme och olika tillagningsprocesser, dessutom är den mest förmånlig prismässigt.
Vanilj kan även identifieras genom dess form. Koncentrerad vanilj görs genom att man suger bort och således eliminerar vissa delar. Ett vanligt resultat är en fördubbling av vaniljextraktets potens.
Vaniljessens får man genom att addera 30 ml vanillin till varje del vaniljextrakt. ”Naturella och artificiella smakämnen” är en vanlig beskrivning av vaniljessens.
Vanilj i pulverform görs av malda vaniljbönor, vaniljoleoresin, transporterande kolhydrater och klumpförebyggande ämnen.
Vanillin framställs oftast av konstgjorda ämnen som efterliknar smaken och doften av naturligt vanillin. Det finns en liten del vanillin i vaniljbönor, men artificiellt vanillin har visat sig vara populärare bland konsumenterna.
Etylvanillin är egentligen en kemisk substans som härmar egenskaperna hos naturligt vanillin, men är två och en halv gånger starkare. Olika jordbruks- och bearbetningsfaktorer kan dock påverka styrkan.
Det dominerande användningsområdet för vanilj är i mejeriprodukter och andraplatsen går till drycker. Bakverk och konfektyr tar tredje och fjärde plats. Vanilj används i första hand främst för att skapa en bakgrundssmak samt förstärka intrycken av de andra ingredienserna.
Vanilj som smakförstärkare är populärt och används i choklad, fruktprodukter och söta delikatesser. Vanilj har förmågan att förstärka smaken av sötma i livsmedel, speciellt i bakverk. Diabetiker och människor som vill minska sin sockerkonsumtion kan använda vanilj för att uppleva sötma utan tillsatt socker.
När det gäller mejeriprodukter är det ofta vid tillverkning av glass vanilj används.
I bakning används vanligen konstgjord vanilj eller vaniljessens eftersom naturligt vaniljextrakt förlorar sina utmärkta egenskaper i temperaturer högre än 140 °C . Bakning av kakor är ett undantag eftersom temperaturer över 100 grader °C då sällan används. Vanilj hjälper till att framhäva lukt och smak av smör, nötter och råsocker i kakor och andra bakverk.
Vaniljens storhet när det kommer till drycker är att den förstärker coladryckers undertoner, även i de varianter som har citrusegenskaper och är starkt kryddade. Vanilj kan tillsättas i alkoholhaltiga drycker som whisky, drinkar och bål för att mildra den starka smaken.
I matlagning används vanilj för att förhöja en mängd olika kött-, grönsaks-, ris-, bön- och skaldjursrecept. Många icke-traditionella recept har skapats med hjälp av vanilj av anledningen att antingen passar ihop med andra ingredienser eller förhöjer smakerna av dem. Exempel på rätter som vanilj kan förbättra är stek med champinjonsås, stekt ris med aprikoser, vita bönor och såser till grillade räkor.
Eftersom vanilj förhöjer smaken av många olika ingredienser har flera icke-traditionella recept skapats med denna förträffliga smaksättare som bas.
Vanilj i små mängder är idealiskt för att att piffa upp matens smaker och dofter. Tumregeln är att bara använda en smula vanilj. Det är mer än tillräckligt för att piffa upp de allra tråkigaste maträtterna.
Källor:
1. Vaniljens historia (länk)
2. Olika sorters vanilj (länk)
3. Vaniljens användning i livsmedel (länk)
More
Less
Translation education
Bachelor's degree - Mid Sweden University
Experience
Years of experience: 9. Registered at ProZ.com: Nov 2014.
Adobe Acrobat, memoQ, Microsoft Excel, Microsoft Office Pro, Microsoft Word, Powerpoint, Trados Studio
Bio
As a child I fell in love with the English language and later in life got my BA in English from Mid Sweden University. During my studies I spent one year in London.
My written Swedish is very thorough and correct.
If you are looking for an English to Swedish translator, I am quite sure I would not disappoint!
Portfolio