ProZ.com translation contests »
1st Annual ProZ.com Translation Contest: "Awakening" » Spanish to Swedish » Entry by Cecilia Richter Ekholm

Source text in Spanish

Translation by Cecilia Richter Ekholm (#8216)

Al fin, su marido se cansó de quedar bien con ella y se fue a quedar bien con alguien más.
Los primeros días Ofelia sintió la soledad como un cuchillo y se tuvo tanta pena que andaba por la casa a ratos ruborizada y a ratos pálida. [...]

Un día cambió los cuadros de pared, otro regaló sillas del comedor que de tanto ser modernas pasaron de moda. [...]. Al último arremetió contra su sala, segura de que urgía cambiar la tela de los sillones.
El tapicero llegó al mismo tiempo en que le entregaron por escrito la petición formal de divorcio. La puso a un lado para pensar en cosas más tangibles que el desamor en ocho letras. Trajinó en un muestrario buscando un color nuevo y cuando se decidió por el verde pálido el tapicero llamó a dos ayudantes que levantaron los muebles rumbo al taller.
[...] Ofelia los vio irse y siguió con la mirada el rastro de cositas que iban saliendo de entre los cojines: un botón, dos alfileres, una pluma que ya no pintaba, unas llaves de quién sabe dónde, un boleto de Bellas Artes que nunca encontraron a tiempo para llegar a la función, el rabo de unos anteojos, dos almendras que fueron botana y un papelito color de rosa, doblado en cuatro, que Ofelia recogió con el mismo sosiego con que había ido recogiendo los demás triques.
Lo abrió. Tenía escrito un recado con letras grandes e imprecisas que decía: «Corazón: has lo que lo que tu quieras, lo que mas quieras, has lo que tu decidas, has lo que mas te convenga, has lo que sientas mejor para todos».
«¿Has?», dijo Ofelia en voz alta. ¿Su marido se había ido con una mujer que escribía «haz» de hacer como «has» de haber? ¿Con una que no le ponía el acento a «tú» el pronombre y lo volvía «tu» el adjetivo? ¿Con alguien capaz de confundir el «más» de cantidad con el «mas» de no obstante?
La ortografía es una forma sutil de la elegancia de alma, quien no la tiene puede vivir en donde se le dé la gana.
Según el pliego que debía firmar, la causa del divorcio era incompatibilidad de caracteres. «Nada más cierto», pensó ella. «La ortografía es carácter». Firmó.
Till slut tröttnade hennes man på att vara trevlig mot henne och bestämde sig för att vara trevlig mot någon annan.
De första dagarna kände Ofelia av ensamheten som en kniv och det gjorde så ont att hon vandrade runt i huset omväxlande blossande röd och kritvit.

En dag bytte hon tavlorna på väggarna, en annan gav hon bort matsalsstolarna som trots att de aldrig varit moderna blivit omoderna.
Till sist gav hon sig på finrummet, övertygad om att det var absolut brådskande att byta ut tyget på fåtöljerna.
Tapetseraren kom samtidigt som brevet med den formella ansökan om skilsmässa. Hon lade brevet åt sidan för att koncentrera sig på mer påtagliga ting än förlorad kärlek sammanfattad i tio bokstäver. Hon kastade sig in i färgproverna i sökandet efter en ny färg och när hon bestämt sig för den blekgröna nyansen kallade tapetseraren på två medhjälpare som tog med sig möblerna till ateljén.
Ofelia såg på när de gav sig av och fortsatte med blicken över sammelsuriet av småsaker som legat bland dynorna i fåtöljerna: en knapp, två knappnålar, en bläckpenna som inte fungerade, några nycklar som hon inte hade en aning om vart de gick, en biljett till en teaterföreställning som de aldrig hade hittat i tid för att kunna gå, en skalm till ett par glasögon, två söndertryckta mandlar och en liten, rosa papperslapp, sammanvikt fyra gånger, som Ofelia plockade upp med samma lugn som hon hade samlat ihop allt det andra skräpet.
Hon vecklade upp lappen. Det var ett meddelande skrivet med stora, slarviga bokstäver: "Älskling: jör de du känner att du vill göra , jör de som du vill allra mest, jör de du har bestämt dig för, jör de som passar dig mest, jör de som känns mest för oss alla."
"Jör?", sa Ofelia högt för sig själv. Hade hennes man gett sig iväg med en kvinna som skrev "gör" med "j"? Som inte satte ut "t" på "det" och gjorde om det till "de" som i plural? En kvinna som inte kunde skilja på "mest" och "bäst"?
Rättskrivning är ett subtilt uttrycksmedel för själens skönhet, den som inte har någon kan få bo var han har lust.
Enligt dokumentet som hon ombads skriva under, var anledningen till skilsmässan olika personliga karaktärer som inte passade ihop.
"Så sant som det är sagt", tänkte hon. "Att kunna skriva visar en persons karaktär", och så skrev hon på.